Alice Munro

Nytt år och nya tag! Hösten sprang bort och det blev mycket mer dator än böcker. I år blir det en bättre balans!

Läsningen har gått lite trögt, men några tips har jag ändå på lager...

Alice Munro. Det är verkligen inte alla nobelpristagare jag läser, men Alice Munro skriver för alla och det har varit en njutning att läsa hennes noveller. De är fantastiskt enkla men ändå är språket så levande. Med väldigt få ord lyckas Munro måla skildringar som speglar människans psyke. I novellsamlingen För mycket lycka samsas tio noveller om utrymmet. De flesta utspelar sig i Ontario på Munros hemmaplan. Handlingen varierar från berättelse till berättelse och vid vissa tillfällen reagerade jag på att det enkla språket skildrade så pass grymma händelser medan jag andra gånger bara lotsades vidare i en härlig ström av alldaglighet. Rekommenderas varmt!

Emine är en bok om hedersvåld och hedersmord. Vi får följa familjemedlemmar från en släkt från Turkiet under en trettioårsperiod. Ett par familjer väljer att söka lyckan i Sverige eftersom förhållandena i Turkiet är väldigt svåra för dem. Målsättningen är att så småningom flytta tillbaka till Turkiet men tankar och förutsättningar förändras.
   Männen har bestämmanderätt över resten av familjen. Kvinnorna och barnen blir styrda och får inte anpassa sig till det svenska samhället. Kvinnorna ser och upplever doften av frihet och längtar efter självständighet medan männen upplever det nya som ett hot och bygger murar. Unga pojkar fostras att spionera på sina systrar. Många av kvinnorna behandlas mycket illa. En av flickorna mördas men familjen får det att se ut som självmord. När Emine, som större delen av boken handlar om, vill leva som en vanlig svensk tonåring, planerar hennes pappa och andra män i omgivningen ett annat öde för henne.
   Vad tycker jag då? Nja, jag är kluven. Boken fungerar som kurslitteratur för att ge förståelse för den problematik som kan uppstå då olika kulturer möts. På det sättet tycker jag att det är en bra bok. Det är oerhört viktigt att inte blunda för ojämlikhet och misshandel av olika slag. Om man som jag läser boken utan syfte, tror jag att den kan tolkas på väldigt olika sätt beroende på vem som läser. Hamnar boken i orätta händer, kan boken användas i syfte att svartmåla muslimska män och islam som religion. I vårt samhälle idag med Sverigedemokraterna som verkar få ökat stöd från olika samhällsgrupper, är jag rädd att många läsare skulle säga "Vad var det jag sa?"...

I öronen under julen har jag haft Cirkeln och Eld av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Åh, vad spännande det varit! Jag har gått promenader och varit så larvigt rädd att jag varit tvungen att öka takten och titta mig omkring och se långt in i skogen för att försäkra mig om att inte någon demon gömt sig i buskarna...
   Det handlar om häxor! Konstigt; som ung, hm... yngre, uppskattade jag inte fantasy alls. Jag läste en serie där den första boken hette Ovan hav, under sten som jag tyckte var väldigt spännande, men annars var det inget för mig. Narnia ingick i kurslitteraturen på universitetet men inte den heller lyckades fånga mig. Sagan om ringens första del tog jag mig igenom på kanske tionde försöket. Men, så hände något. 3D! Narnia på 3D. Hobbit på 3D.

Dessförinnan var det Harry Potter som jag läste högt för barnen. Men, bara första boken. Och så nu dessa härliga halvfantasyserier och äventyr.
   I ett litet samhälle någonstans i Sverige får en grupp gymnasieungdomar uppleva att de är utvalda att rädda världen från onda makter. På olika sätt följer inte huvudpersonerna normen för hur en vanlig tonåring i samhället är och lever. Det är en ungdomsbok och visst märks det, men bakom fantasyhistorien och det uppenbara tonårsstuket, ryms andra tolkningar. Vad är utanförskap? Hur kan en massa människor förmås tro på vad en eller ett fåtal personer säger är sant? Vad är ondska?
   Den tredje delen Nyckeln finns nu ute i bokhandeln. Får se om jag vill vänta till pocketversionen eller om jag unnar mig en inbunden version.
   Uppmuntra det barnsliga inom dig och läs!