Ingen behöver veta

Härom kvällen läste jag en av böckerna som en del av mina och Lindas elever ska läsa och analysera lite närmre. Den här boken heter Ingen behöver veta och ämnet som behandlas känns väldigt förbjudet och jag tycker att det känns lite jobbigt att läsa. Kan en kille bli våldtagen och är det någon som tror på det? Om det dessutom är killens moster som begår övergreppen, vågar någon ta i det då? Mycket att fundera på för både killar och tjejer. Som vanligt skriver Christina Wahldén, en bra och populär ungdomsförfattare, om ämnen som berör och väcker ilska. Den här boken tycker jag var för tunn och ordfattig för att falla mig i smaken, men den är lättläst och luftig och jag tror att den kan tilltala väldigt många ungdomar; både killar och tjejer.

Jag var där - berättelser i tredje rikets skugga

Jag brukar inte vara så förtjust i novellsamlingar, även om det finns undantag. Denna bok är inte en heller en samling noveller, men den är en samling berättelser som är baserade på intervjuer gjorda av författaren Gudrun Pausewang. Boken heter Jag var där - berättelser i tredje rikets skugga. Liksom titeln antyder, är det historier som handlar om tredje riket, alltså Tyskland under andra världskriget.
   Jag gillar skarpt dessa berättelser, dels för att man får en inblick i hur det kunde vara för en vanlig tysk att leva under kriget men dels också för att dessa skildringar gäller även för andra krig som till exempel det i forna Jugoslavien.
 Det handlar om vanliga människor som befinner sig i ett vansinnigt samhälle där man vet att en annans död kan bli ens egen biljett till frihet eller liv. Vad händer när grannar och vänner plötsligt befinner sig på varsin sida och inte får vara vänliga mot varandra? Det handlar om medmänsklighet. MOD. Vem vågar om man vet att ens familjs liv står på spel? Det är lättare att inte våga se ibland.
   Det är lätt att sitta i vår trygga värld och tro att man skulle göra på ett visst sätt men när det väl kommer till kritan kanske man handlar annorlunda. Jag hoppas och vill tro att jag skulle vara stark och finna lösningar och mod. Som Jonathan Lejonhjärta och Jonas Gardell säger: Annars är man ingen människa utan bara en liten lort.
Är jag en liten lort? Hoppas att jag aldrig får veta!

Stämplad

Det är en riktig höjdare att läsa ungdomslitteratur tycker jag. Som ungdom finns det så mycket i livet att fundera kring, så många frågor man vill ha svar på och så många frågor att ta ställning till. Man lämnar barndomen bakom sig och ska ta klivet in i en vuxenvärld men märker att man inte passar in.  I ungdomslitteraturen är det viktiga ämnen som berör som avhandlas, språket är lättillgängligt och man får en inblick i hur det är att ställas inför många etiska och moraliska dilemman. Att läsa ungdomslitteratur är lite fostrande och jag är övertygad om att bokslukare har en fördel i att utveckla empati.

Min arbetskamrat Linda och jag har en bokblogg i undervisningen. Förra året startade vi den och riktade den då mot åttor och nior. Detta läsår har vi bara nior men vi kör samma koncept som förra året. Här följer en kort sammanfattning av de böcker våra elever ska läsa. Riktigt bra är de alla och har man ungdomar hemma rekommenderar jag starkt att sätta någon av dessa böcker i händerna på dem! En del läste jag förra året och nu är jag i gång med att läsa några fler.

Tar någon bok då och då, när jag har tid... Denna sträckläste jag igår em/kväll:

Stämplad av Catherine Atkins. Handlar om Jeff som en dag då han är 13 år rycks in i en bil och sedan, tre år senare, återförenas med sin familj. Han har mot sin vilja hållits fånge och utnyttjats. Han tampas med skuldkänslor och skam och boken handlar också mycket om hans omgivning och de fördomar många har. Det handlar om ett amerikanskt samhälle för mer än tio år sedan men jag hade stor behållning av boken. Verkligen spännande och gripande.

Vattenänglar

I somras paddlade vi sträckan Kalv-Svansjöarna-Fegen-Spångån-Stångån-Kalv. Det vi trodde skulle bli en lättsam paddling blev en maratonsträcka där de små barnen till slut somnade på durken (säger man så om en kanot?) eller  utmattade hängde över kylväskan som gapade tom eftersom matransonen sedan länge delats ut. En liten missräkning av paddelhastigheten var det nog... Men, träning fick vi och likaså träna på att vara sams under trötta omständigheter. Helena, Johan och Svea, som också följde med, var tappra vänner som inte klagade!

Varför berätta om paddling i min bokblogg? Jo, någon dag efter att vi kommit hem, hittade jag en deckare i Majas rum. Rummet används också som gästrum och där huserar bland andra mina föräldrar då de är på besök. Pappa läser deckare. Punkt. Måns Kallentofts Vattenänglar låg glömd på en hylla. Precis vad jag orkade med och jag började läsa. Lite småläbbiga scener om drunknade människor passerade vy. Var då? Jo, i Stångån, den som vi nyss hade paddlat! Den är visserligen lång och i deckaren befann de sig utanför Linköping, medan vi rörde oss på sydligare breddgrader. En förklaring till varför jag började med vår minisemester.

Hur som helst... en spännande deckare som handlar om några mord (va!?) som kriminalaren Malin Fors utreder. Förutom att personer blivit dödade, saknas också en adopterad liten flicka. Malin måste ge sig in i en historia där det rätta kanske är fel samtidigt som hon själv tampas med ett alkoholmissbruk och ett försök att rädda relationen till sin alltmer främmande dotter. Inte lätt med andra ord!

Mycket spännande och ganska välskrivet. Klart läsvärd!