Det blev verkligen en chock för Clay Jensen när han fick ett paket med tretton kassettband där Hannah Baker pratar om och till de personer som varit en bidragande orsak till hennes självmord. Hannah... tjejen som Clay var kär i, hon som lämnat jordelivet och lämnat en tom plats i klassen och en tom plats i hans hjärta. Clay lyssnar och lyssnar. Handlingen växlar mellan realtid och dåtid; i realtid är det Clays tankar och handlingar som för oss framåt i historien, men allt är kopplat till det Hannah berättar på sina band.
Bokens handling gör att man börjar fundera kring saker som händer i skolan idag eller saker som hände när man var ung. Det kan vara saker som att någon skriver en lapp om att någon annan snackat skit... det kan leda till att det skapas rykten. Ryktena kan verka obetydliga för de flesta, men de kan drabba den utsatta väldigt hårt. I dagens skola där eleverna har mobiltelefoner, paddor och datorer, är det oerhört lätt att skicka iväg ett meddelande som man sedan inte kan ta tillbaka.
Boken var verkligen jobbig att läsa ibland. Det kändes så verkligt att ta del av Hannahs minnen, även om det var väldgt länge sedan jag var i den åldern och även om det utspelar sig i en annan del av världen. Stundtals kändes det lite obehagligt på ett annorlunda sätt, för det var svårt att inte lite grann ändå tycka lite synd om de personer Hannah pratade om. Man visste ju att det var de som gjort fel - ändå kändes hämnden jobbig. Förhoppningsvis är det ett tecken på att man inte skulle ingå i den skara som utsatte Hannah för så hemska handlingar att hon till slut inte vill leva.
