Av Sara Kadefors har jag tidigare läst Fågelbovägen 32, Borta bäst och ungdomsboken Sandor slash Ida. Borta bäst ar bäst av dem tycker jag och jag hade höga förväntningar på Kast med liten kniv. Det ÄR verkligen en bra bok, den har driv, den är engagerande och den skildrar väldigt många hörn och vrår av ett samhälle som förändras från 60-tal till 2000-tal, men som också visar på hur, trots att det hänt så mycket på 40 år, personer och personligheter faktiskt kan vara de samma som de var 40 år tidigare. Kadefors är verkligen en mästare på att blotta sidor hos sina huvudpersoner som man som läsare känner igen sig i. Det är inte alltid smickrande...Vi får följa huvudpersonen Jonas i två parallella handlingar; dels hans liv som tonåring och dels hans liv som familjefar. Det är en ganska tung och stundtals mycket dyster tillvaro som Jonas lever i, även om Sara Kadefors lyckas att INTE grotta ner sig i sentimentala skildringar om hur eländigt det är. Det är mer som att så-här-jävligt-var-det-och-ingen-brydde-sig-nämnvärt-och-då-blir-det-aldrig-särskilt-bra-längre-fram-heller. Jag vill banka lite mod och tåga i skallen på Jonas och blir så frustrerad när jag läser och märker hur han väljer "fel", och det hjälper föga att händelserna i barndomen ger mig en förklaring till Jonas vägval som vuxen. Det där med ett lyckligt slut är inte riktigt grejen för Sara Kadefors, men det skulle jag vilja var grejen lite oftare.
Eller... då kanske det inte hade varit något att läsa överhuvudtaget!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar